Hem Fakta & Råd Faktablad Vad är Celiaki (glutenintolerans)
Vad är Celiaki (glutenintolerans)

Vad är Celiaki (glutenintolerans)

Annons

Celiaki (Glutenintolerans) – Vad du behöver veta

Disclaimer: Informationen i denna artikel är generell och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning. Om du misstänker celiaki (glutenintolerans) eller har symtom som beskrivs nedan bör du kontakta sjukvården för en individuell bedömning och korrekt diagnos.

Celiaki, ibland kallat glutenintolerans, är en kronisk autoimmun sjukdom som uppstår när kroppens immunsystem reagerar mot proteinet gluten. Gluten finns främst i vete, råg och korn, samt närbesläktade sädeslag (t.ex. dinkel/spelt). Till skillnad från vanliga födoämnesallergier innebär celiaki att immunsystemet angriper den egna tunntarmen, vilket leder till en inflammation och skador på tarmluddet. Detta försämrar kroppens förmåga att ta upp viktiga näringsämnen och kan ge en rad hälsoproblem.

Det är viktigt att notera att celiaki inte är en ren allergi. Den felaktiga benämningen "glutenallergi" förekommer, men en allergi skulle innebära en omedelbar reaktion genom exempelvis IgE-antikroppar. Vid celiaki är det istället en autoimmun reaktion som skadar tarmslemhinnan. Celiaki kan uppträda i alla åldrar, både hos barn och vuxna, och går inte över av sig själv. Däremot kan en noggrant glutenfri kost hålla sjukdomen under kontroll.

Många använder uttrycket "glutenintolerans" som ett samlingsbegrepp för besvär kopplade till gluten. Celiaki är dock en specifik diagnos som bekräftas genom blodprov och tarmbiopsi, medan "glutenintolerans" i vardagligt tal kan omfatta allt från misstänkt glutenkänslighet till diagnostiserad celiaki. När läkare och forskare pratar om celiaki avser de den autoimmuna sjukdomen, vilket innebär att det finns tydliga immunologiska och genetiska markörer.

Celiaki beror på en kombination av genetisk mottaglighet och miljöfaktorer. De flesta med celiaki bär på vissa HLA-gener (HLA-DQ2 och/eller HLA-DQ8), men endast en mindre del av alla som har dessa gener utvecklar sjukdomen. I praktiken kan olika faktorer som:

  • Tidpunkt för introduktion av gluten i kosten
  • Tarmens bakterieflora
  • Eventuella infektioner
  • Stress eller andra utlösande händelser

bidra till att celiaki bryter ut. Har du en nära släkting (förälder, syskon eller barn) med celiaki är risken för celiaki ärftlighet betydligt högre, omkring 10–15%.

  1. Mag-tarmbesvär: Långvarig diarré, förstoppning, gaser, uppblåsthet och buksmärtor är klassiska tecken.
  2. Viktnedgång eller viktuppgångssvårigheter: Näringsbrister på grund av tarmens skador kan göra det svårt att gå upp i vikt eller behålla en normal vikt.
  3. Trötthet och nedstämdhet: Kronisk trötthet, låg energi och ibland depressiva symtom uppstår ofta i samband med blodbrist (t.ex. järnbrist).
  4. Hudutslag (dermatitis herpetiformis): Kliande blåsor på armbågar, knän, skinkor eller rygg kan vara ett tecken på hudceliaki.
  5. Afte (blåsor i munnen): Återkommande munsår kan signalera malabsorption och näringsbrist.
  6. Ledvärk: Diffusa smärtor i leder eller i skelettet kan förekomma.
  7. Fertilitetspåverkan: Menstruationsrubbningar och svårigheter att bli gravid kan uppstå hos kvinnor, och även mäns fertilitet kan påverkas.

Celiaki symtom vuxen

Hos vuxna kan symtomen ibland vara mer vaga och icke-specifika, till exempel lätt järnbristanemi eller diffus magproblematik. Det är inte alltid man kopplar dessa till gluten, vilket gör att celiaki ofta förblir odiagnostiserad under lång tid.

Celiaki barn

Hos barn yttrar sig celiaki ofta genom dålig tillväxt, magont och förändrade avföringsmönster. Vissa barn kan ha mer påtagliga symtom som kräkningar eller uttalad diarré, medan andra kan visa diffusa tecken som trötthet och irritabilitet. Tidig diagnos är viktig för att undvika långvariga näringsbrister och tillväxtproblem.

Tyst celiaki symptom

En del personer har så kallad tyst celiaki, vilket innebär att de kan ha skadad tarm men saknar tydliga besvär. Det upptäcks ofta av en slump, exempelvis genom blodprover eller när en släkting får diagnosen. Trots frånvaron av uppenbara symtom kan tarmen ändå vara inflammerad och riskera långsiktiga följder om inget görs.

  • Kraftig viktnedgång och uttalad malnutrition: När tarmluddet förstörs svårt kan kroppen inte ta upp tillräckligt med energi och näring.
  • Akuta reaktioner: Även om anafylaktisk chock är vanligare vid allergier än vid celiaki, kan vissa personer reagera med svåra magsmärtor eller kraftigt illamående efter ett större intag av gluten.
  • Malabsorption som leder till multivitamin- och mineralbrister (järn, kalcium, B12, folsyra med mera). I värsta fall kan obehandlad celiaki bidra till benskörhet (osteoporos), eftersom kroppen inte får tillräckligt med kalcium och D-vitamin.

Viktigt: Vid svåra reaktioner eller vid misstanke om obehandlad celiaki bör man alltid vända sig till vården för snabb utredning och åtgärd.

Om du misstänker celiaki är första steget att kontakta vårdcentralen. Där tar läkaren en sjukdomshistoria och gör en undersökning. Vid misstanke om celiaki remitteras du oftast för vidare provtagning och eventuellt till en gastroenterolog eller barnläkare om det gäller ett barn.

Vad händer vid obehandlad celiaki?

Obehandlad celiaki kan ge upphov till en rad följdsjukdomar och komplikationer, exempelvis:

  • Kronisk malabsorption: Med konsekvenser som blodbrist (t.ex. järnbrist) och benskörhet.
  • Tillväxtproblem hos barn: Nedsatt längd- och viktutveckling.
  • Ökad risk för andra autoimmuna sjukdomar, där celiaki sköldkörtel (t.ex. Hashimotos tyreoidit) är en känd koppling.

  1. Blodprov (tTg-IgA, EMA och total IgA):

    • Dessa prov kan påvisa förhöjda antikroppsnivåer mot tunntarmens enzymer (transglutaminas, tTG) och mot endomysium (EMA).
    • Ett högt celiaki blodprov-värde tyder på aktiv celiaki.
    • Läkaren kontrollerar ibland också total IgA för att utesluta IgA-brist, vilket kan ge falskt negativa resultat.

  2. Tunntarmsbiopsi:

    • För att säkerställa diagnosen görs ofta en gastroskopi där man tar små vävnadsprov från tunntarmen.
    • Biopsin visar om tarmluddet är skadat och i vilken grad.
    • Hos barn kan diagnos ibland ställas utan biopsi, om antikropparna är kraftigt förhöjda och det kliniska läget är tydligt.

  3. Gentest (HLA-DQ2/DQ8):

    • Saknas dessa gener är celiaki mycket osannolikt.
    • Ett positivt test visar endast att man har anlag, men inte nödvändigtvis att man kommer utveckla sjukdomen.

En strikt glutenfri kost är nyckeln till att läka tarmen och minska risken för komplikationer. Med dagens utbud av specialprodukter och naturligt glutenfria råvaror är det möjligt att äta varierat och gott.

  • Naturligt glutenfria spannmål: Ris, majs, bovete, hirs, quinoa och amarant.
  • Rotfrukter och potatis: Bra baslivsmedel för mättnad och kolhydrater.
  • Baljväxter (bönor, kikärtor, linser): Rika på protein och fiber.
  • Nötter och frön: Ger hälsosamma fetter och extra näring.
  • Specialmärkta glutenfria produkter: Finns i de flesta mataffärer – bröd, pasta, mjölblandningar och mycket mer.
  • Överkorsat ax: Symbolen som visar att produkten är kontrollerad och godkänd enligt glutenfria standarder.

För fler celiakianpassade recept, besök gärna vår receptsida Glutenfria Recept här) där du hittar allt från matbröd till bakverk och desserter.

  1. Läs innehållsförteckningar: Håll utkik efter ingredienser som “vete”, “råg”, “korn” eller “vetestärkelse” (om den inte är märkt glutenfri).
  2. Handlingslista: Gör en lista över basprodukter som du vet är säkra, till exempel majsmjöl, risnudlar, glutenfritt bröd och havre märkt “glutenfri”.
  3. Planera veckomenyer: När man precis börjat med glutenfri kost är det lätt att oavsiktligt få i sig gluten genom panering, sojasås eller kontamination via köksredskap. Att planera i förväg minskar risken för misstag.

Vad får man inte äta om man har celiaki?

  • Bröd, pasta, kakor eller andra bakverk som innehåller vete, råg eller korn
  • Öl och maltdrycker baserade på korn (glutenfri öl finns dock som alternativ)
  • Färdigmat och halvfabrikat om de inte är uttryckligen märkta glutenfria
  • Vanlig havre som inte är specialbehandlad (risk för kontamination)

Det finns i nuläget inga läkemedel som “botar” celiaki. Den viktigaste åtgärden är den strikta glutenfria kosten. Däremot kan läkare ordinera tillskott av järn, folsyra, kalcium eller D-vitamin om blodprover visar brist. Det pågår forskning kring exempelvis enzympreparat och vacciner, men inget är ännu godkänt för bred klinisk användning.

  • Undvik korskontaminering: Använd separata brödrostar, smörknivar och skärbrädor om någon i hushållet äter gluten.
  • Informera omgivningen: Berätta för familj, vänner och arbetskamrater att du har celiaki. Då minskar risken att någon oavsiktligt bjuder på något du inte tål.
  • Stödgrupper och förbund: Svenska Celiakiförbundet är en utmärkt resurs för både kunskap och socialt stöd.

Gluten – den huvudsakliga utlösaren

Celiaki orsakas av proteinstrukturen gluten i vete, råg och korn. Mindre mängder av detta protein i andra spannmål eller kontaminerade produkter kan också trigga immunreaktionen.

Relaterade autoimmuna sjukdomar

Celiaki kan ibland samexistera med eller öka risken för andra autoimmuna sjukdomar, såsom:

  • Typ 1-diabetes
  • Autoimmun sköldkörtelsjukdom (celiaki sköldkörtel), exempelvis Hashimotos tyreoidit
  • Autoimmun leversjukdom

Celiaki följdsjukdomar

Vid långvarigt obehandlad celiaki finns en ökad risk för:

  • Osteoporos (benskörhet)
  • Infertilitet
  • Celiaki cancer (framför allt vissa typer av tunntarmslymfom)

Därför är det oerhört viktigt att diagnos ställs i tid och att man följer den glutenfria kosten noggrant.

  • Prevalens: Ungefär 1–3% av befolkningen globalt har celiaki. I Sverige uppskattas siffran till cirka 2%.
  • Mörkertal: Upp till två tredjedelar kan vara odiagnostiserade.
  • Genetik: Upp till hälften av Sveriges befolkning bär på generna HLA-DQ2 eller HLA-DQ8, men bara en mindre andel utvecklar sjukdomen.
  • Forskning kring nya behandlingar: Studier pågår om enzymbaserade läkemedel som bryter ner gluten, samt potentialen i vaccinationer som kan förhindra immunangreppet. Nya rön (exempelvis rapporterade via Celiakiförbundet) pekar på hoppfulla möjligheter att minska risken vid oavsiktligt intag av gluten i framtiden.

Fråga 1: Vad är symtom på celiaki?
Svar: De vanligaste symtomen är mag-tarmbesvär (diarré, uppblåsthet, gaser), viktnedgång, trötthet, hudutslag och blodbrist. Vissa, särskilt vuxna, kan ha mer diffusa besvär eller så kallad tyst celiaki utan tydliga symtom.

Fråga 2: Vad är skillnaden mellan celiaki och glutenintolerans?
Svar: Medicinskt sett är celiaki en specifik autoimmun sjukdom som bekräftas med blodprov och tarmbiopsi, medan ”glutenintolerans” ofta används som ett allmänt uttryck för känslighet mot gluten. Celiaki orsakar skador på tunntarmen, vilket inte nödvändigtvis är fallet vid andra former av överkänslighet.

Fråga 3: Vad får man inte äta om man har celiaki?
Svar: Allt som innehåller gluten (vete, råg, korn) behöver undvikas. Det gäller bröd, pasta, ölsorter med kornmalt, kakor, flingor med mera. Även kontaminerade livsmedel, som vanlig havre, är olämpliga om de inte är märkta ”glutenfri”.

Fråga 4: Vad händer vid obehandlad celiaki?
Svar: Långvarigt obehandlad celiaki kan leda till följdsjukdomar som järnbrist, benskörhet, autoimmuna sjukdomar och i sällsynta fall ökad risk för tunntarmslymfom. Hos barn kan det leda till försämrad tillväxt och försenad pubertetsutveckling.

Fråga 5: Vad menas med celiaki följdsjukdomar?
Svar: Följdsjukdomar är komplikationer som kan uppstå på grund av den långvariga tarminflammationen och näringsbristen, till exempel osteoporos, infertilitet och andra autoimmuna sjukdomar (t.ex. celiaki sköldkörtel).

Fråga 6: Hur påverkar celiaki sköldkörteln?
Svar: Celiaki kan, som en autoimmun sjukdom, öka risken för annan autoimmunitet. Sköldkörteln kan drabbas av exempelvis Hashimotos tyreoidit (hypotyreos). Personer med celiaki kontrolleras ibland för sköldkörtelvärden om symtom uppkommer.

Fråga 7: Kan celiaki öka risken för cancer?
Svar: Obehandlad celiaki med långvarig inflammation i tunntarmen kan öka risken för vissa former av tunntarmslymfom, men den absolut vanligaste konsekvensen är malabsorption och osteoporos. Strikt glutenfri kost minskar risken betydligt.

Vanliga myter om celiaki – och vad forskningen säger

  1. Myt: “Om man bara äter lite gluten varje dag vänjer sig kroppen.”

    • Fakta: Vid celiaki fortsätter immunförsvaret att angripa tunntarmen så länge gluten finns närvarande. Även små, dagliga mängder leder till inflammation och tarmskador över tid.

  2. Myt: “Celiaki är bara en trendig dietgrej.”

    • Fakta: Celiaki är en medicinskt väldokumenterad autoimmun sjukdom. Personer utan diagnos behöver inte utesluta gluten, men för den som har celiaki är det ett livslångt krav för att undvika komplikationer.

  3. Myt: “Barn växer ifrån celiaki.”

    • Fakta: Celiaki är en kronisk sjukdom. Barn kan få förbättrade symtom snabbare när de utesluter gluten, men återgår man till glutenintag kommer skadorna tillbaka.

  4. Myt: “Man kan testa sig för celiaki trots att man äter glutenfritt.”

    • Fakta: För tillförlitliga testresultat bör man fortsätta äta gluten fram till dess att blodprov och eventuella biopsier utförts. Annars kan provsvaren bli falskt negativa.

Celiaki är en autoimmun glutenintolerans som drabbar både barn och vuxna. Symtomen varierar från mag-tarmbesvär och viktnedgång till mer subtila tecken som trötthet, diffus ledvärk eller tyst celiaki utan märkbara symtom. Diagnosen ställs genom blodprov, eventuellt tunntarmsbiopsi och i vissa fall gentest. Strikt glutenfri kost är den enda kända behandlingen, men den är mycket effektiv och låter oftast tarmen återhämta sig.

  • Celiaki är ärftligt: Har du nära släktingar med sjukdomen är risken större.
  • Följdsjukdomar som benskörhet, andra autoimmuna sjukdomar och i sällsynta fall ökad cancerrisk kan uppstå om sjukdomen förblir obehandlad.
  • Med rätt kosthållning kan de allra flesta leva friska och symtomfria liv.

Annons