Disclaimer: Informationen i denna artikel är generell och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning. Om du misstänker celiaki (glutenintolerans) eller har symtom som beskrivs nedan bör du kontakta sjukvården för en individuell bedömning och korrekt diagnos.
Celiaki, ibland kallat glutenintolerans, är en kronisk autoimmun sjukdom som uppstår när kroppens immunsystem reagerar mot proteinet gluten. Gluten finns främst i vete, råg och korn, samt närbesläktade sädeslag (t.ex. dinkel/spelt). Till skillnad från vanliga födoämnesallergier innebär celiaki att immunsystemet angriper den egna tunntarmen, vilket leder till en inflammation och skador på tarmluddet. Detta försämrar kroppens förmåga att ta upp viktiga näringsämnen och kan ge en rad hälsoproblem.
Det är viktigt att notera att celiaki inte är en ren allergi. Den felaktiga benämningen "glutenallergi" förekommer, men en allergi skulle innebära en omedelbar reaktion genom exempelvis IgE-antikroppar. Vid celiaki är det istället en autoimmun reaktion som skadar tarmslemhinnan. Celiaki kan uppträda i alla åldrar, både hos barn och vuxna, och går inte över av sig själv. Däremot kan en noggrant glutenfri kost hålla sjukdomen under kontroll.
Många använder uttrycket "glutenintolerans" som ett samlingsbegrepp för besvär kopplade till gluten. Celiaki är dock en specifik diagnos som bekräftas genom blodprov och tarmbiopsi, medan "glutenintolerans" i vardagligt tal kan omfatta allt från misstänkt glutenkänslighet till diagnostiserad celiaki. När läkare och forskare pratar om celiaki avser de den autoimmuna sjukdomen, vilket innebär att det finns tydliga immunologiska och genetiska markörer.
Celiaki beror på en kombination av genetisk mottaglighet och miljöfaktorer. De flesta med celiaki bär på vissa HLA-gener (HLA-DQ2 och/eller HLA-DQ8), men endast en mindre del av alla som har dessa gener utvecklar sjukdomen. I praktiken kan olika faktorer som:
bidra till att celiaki bryter ut. Har du en nära släkting (förälder, syskon eller barn) med celiaki är risken för celiaki ärftlighet betydligt högre, omkring 10–15%.
Hos vuxna kan symtomen ibland vara mer vaga och icke-specifika, till exempel lätt järnbristanemi eller diffus magproblematik. Det är inte alltid man kopplar dessa till gluten, vilket gör att celiaki ofta förblir odiagnostiserad under lång tid.
Hos barn yttrar sig celiaki ofta genom dålig tillväxt, magont och förändrade avföringsmönster. Vissa barn kan ha mer påtagliga symtom som kräkningar eller uttalad diarré, medan andra kan visa diffusa tecken som trötthet och irritabilitet. Tidig diagnos är viktig för att undvika långvariga näringsbrister och tillväxtproblem.
En del personer har så kallad tyst celiaki, vilket innebär att de kan ha skadad tarm men saknar tydliga besvär. Det upptäcks ofta av en slump, exempelvis genom blodprover eller när en släkting får diagnosen. Trots frånvaron av uppenbara symtom kan tarmen ändå vara inflammerad och riskera långsiktiga följder om inget görs.
Viktigt: Vid svåra reaktioner eller vid misstanke om obehandlad celiaki bör man alltid vända sig till vården för snabb utredning och åtgärd.
Om du misstänker celiaki är första steget att kontakta vårdcentralen. Där tar läkaren en sjukdomshistoria och gör en undersökning. Vid misstanke om celiaki remitteras du oftast för vidare provtagning och eventuellt till en gastroenterolog eller barnläkare om det gäller ett barn.
Obehandlad celiaki kan ge upphov till en rad följdsjukdomar och komplikationer, exempelvis:
Blodprov (tTg-IgA, EMA och total IgA):
Tunntarmsbiopsi:
Gentest (HLA-DQ2/DQ8):
En strikt glutenfri kost är nyckeln till att läka tarmen och minska risken för komplikationer. Med dagens utbud av specialprodukter och naturligt glutenfria råvaror är det möjligt att äta varierat och gott.
För fler celiakianpassade recept, besök gärna vår receptsida Glutenfria Recept här) där du hittar allt från matbröd till bakverk och desserter.
Det finns i nuläget inga läkemedel som “botar” celiaki. Den viktigaste åtgärden är den strikta glutenfria kosten. Däremot kan läkare ordinera tillskott av järn, folsyra, kalcium eller D-vitamin om blodprover visar brist. Det pågår forskning kring exempelvis enzympreparat och vacciner, men inget är ännu godkänt för bred klinisk användning.
Celiaki orsakas av proteinstrukturen gluten i vete, råg och korn. Mindre mängder av detta protein i andra spannmål eller kontaminerade produkter kan också trigga immunreaktionen.
Celiaki kan ibland samexistera med eller öka risken för andra autoimmuna sjukdomar, såsom:
Vid långvarigt obehandlad celiaki finns en ökad risk för:
Därför är det oerhört viktigt att diagnos ställs i tid och att man följer den glutenfria kosten noggrant.
Fråga 1: Vad är symtom på celiaki?
Svar: De vanligaste symtomen är mag-tarmbesvär (diarré, uppblåsthet, gaser), viktnedgång, trötthet, hudutslag och blodbrist. Vissa, särskilt vuxna, kan ha mer diffusa besvär eller så kallad tyst celiaki utan tydliga symtom.
Fråga 2: Vad är skillnaden mellan celiaki och glutenintolerans?
Svar: Medicinskt sett är celiaki en specifik autoimmun sjukdom som bekräftas med blodprov och tarmbiopsi, medan ”glutenintolerans” ofta används som ett allmänt uttryck för känslighet mot gluten. Celiaki orsakar skador på tunntarmen, vilket inte nödvändigtvis är fallet vid andra former av överkänslighet.
Fråga 3: Vad får man inte äta om man har celiaki?
Svar: Allt som innehåller gluten (vete, råg, korn) behöver undvikas. Det gäller bröd, pasta, ölsorter med kornmalt, kakor, flingor med mera. Även kontaminerade livsmedel, som vanlig havre, är olämpliga om de inte är märkta ”glutenfri”.
Fråga 4: Vad händer vid obehandlad celiaki?
Svar: Långvarigt obehandlad celiaki kan leda till följdsjukdomar som järnbrist, benskörhet, autoimmuna sjukdomar och i sällsynta fall ökad risk för tunntarmslymfom. Hos barn kan det leda till försämrad tillväxt och försenad pubertetsutveckling.
Fråga 5: Vad menas med celiaki följdsjukdomar?
Svar: Följdsjukdomar är komplikationer som kan uppstå på grund av den långvariga tarminflammationen och näringsbristen, till exempel osteoporos, infertilitet och andra autoimmuna sjukdomar (t.ex. celiaki sköldkörtel).
Fråga 6: Hur påverkar celiaki sköldkörteln?
Svar: Celiaki kan, som en autoimmun sjukdom, öka risken för annan autoimmunitet. Sköldkörteln kan drabbas av exempelvis Hashimotos tyreoidit (hypotyreos). Personer med celiaki kontrolleras ibland för sköldkörtelvärden om symtom uppkommer.
Fråga 7: Kan celiaki öka risken för cancer?
Svar: Obehandlad celiaki med långvarig inflammation i tunntarmen kan öka risken för vissa former av tunntarmslymfom, men den absolut vanligaste konsekvensen är malabsorption och osteoporos. Strikt glutenfri kost minskar risken betydligt.
Myt: “Om man bara äter lite gluten varje dag vänjer sig kroppen.”
Myt: “Celiaki är bara en trendig dietgrej.”
Myt: “Barn växer ifrån celiaki.”
Myt: “Man kan testa sig för celiaki trots att man äter glutenfritt.”
Celiaki är en autoimmun glutenintolerans som drabbar både barn och vuxna. Symtomen varierar från mag-tarmbesvär och viktnedgång till mer subtila tecken som trötthet, diffus ledvärk eller tyst celiaki utan märkbara symtom. Diagnosen ställs genom blodprov, eventuellt tunntarmsbiopsi och i vissa fall gentest. Strikt glutenfri kost är den enda kända behandlingen, men den är mycket effektiv och låter oftast tarmen återhämta sig.
Annons
Personligt anpassat innehåll. Vi filtrerar automatiskt recept och tips som matchar just din profil och dina unika behov.
59 kr/mån • Ingen bindningstid
"Äntligen slipper jag oroa mig för felaktiga ingredienser."
