Hem Fakta & Råd Faktablad Pollenallergi

Pollenallergi

Pollenallergi, även känd som hösnuva eller allergisk rinit, är en överkänslighet mot pollen från träd, gräs eller ogräs. När personer som är allergiska andas in pollen reagerar deras immunsystem med att frisätta kemikalier som orsakar olika symtom, främst i näsa, ögon och hals. Pollenallergi är en av de vanligaste allergierna och påverkar miljontals människor världen över, särskilt under våren och sommaren när pollenhalterna är som högst.

Pollenallergi kan vara mycket besvärande och påverka livskvaliteten, men med rätt behandling och livsstilsförändringar kan symtomen hanteras. Det är viktigt att förstå hur pollenallergi fungerar för att effektivt kunna förebygga och lindra symtomen.

Pollenallergi är en av de vanligaste allergierna och påverkar en betydande del av befolkningen. Symtomen kan sträcka sig från milda till svåra och påverka dagliga aktiviteter, inklusive arbete, skola och fritid. Dessutom kan pollenallergi bidra till utvecklingen av andra sjukdomar som astma. Genom att förstå pollenallergi kan individer få den hjälp de behöver för att förbättra sin hälsa och minska allergiska reaktioner.

Allergier, inklusive pollenallergi, har funnits i århundraden, men det var först på 1800-talet som man började förstå dem vetenskapligt. Den engelska läkaren John Bostock beskrev hösnuva som en medicinsk åkomma 1819. Därefter har forskningen på området utvecklats och idag förstår vi mer om immunsystemets roll i allergier och har utvecklat olika behandlingsalternativ.

När personer med pollenallergi andas in pollenpartiklar aktiverar det immunsystemet, som tolkar pollen som ett farligt ämne. Detta leder till att kroppen producerar IgE-antikroppar, som binder till allergenet. När IgE-antikropparna kommer i kontakt med mastceller, frigörs histamin och andra kemiska ämnen som orsakar inflammatoriska reaktioner.

Pollenpartiklarna orsakar en kaskad av immunreaktioner. När histamin frisätts påverkar det blodkärlen och slemhinnorna i näsan, ögonen och halsen. Detta leder till svullnad, ökad slemproduktion och irritation, vilket i sin tur orsakar symtomen på pollenallergi. För vissa personer kan reaktionen bli systemisk och även påverka lungorna, vilket kan förvärra eller utlösa astma.

Pollenallergi kan vara säsongsbunden eller året runt beroende på vilka typer av pollen som orsakar reaktionen. Trädpollen är ofta vanligast på våren, gräspollen på sommaren och ogräspollen på sensommaren och hösten. Det innebär att personer med pollenallergi kan uppleva olika nivåer av symtom beroende på tiden på året och den geografiska platsen.

Pollenallergi är en av de mest utbredda allergierna och uppskattas påverka omkring 10-30% av världens befolkning. I Sverige har ungefär 20% av befolkningen pollenallergi, och andelen har ökat under de senaste årtiondena. Allergin debuterar ofta i barndomen eller tonåren men kan även uppstå senare i livet.

Förekomsten av pollenallergi varierar beroende på region. I områden med mycket grönska och hög pollenproduktion, såsom tempererade och subtropiska klimatzoner, är pollenallergi mer utbredd. I mer urbaniserade områden med mindre grönska kan allergin vara mindre vanlig, men det kan förvärras av luftföroreningar, som kan samverka med pollen och förvärra allergiska reaktioner.

Symtomen på pollenallergi varierar beroende på person och pollenexponering, men de flesta symtom påverkar luftvägarna och ögonen. Symtomen uppträder vanligtvis inom några minuter till timmar efter att en person exponerats för pollen.

Luftvägar

  • Rinnande eller täppt näsa
  • Nysningar (ofta i anfall)
  • Klåda i näsan
  • Halsont eller klåda i halsen

Ögon

  • Röda och kliande ögon
  • Rinnande ögon
  • Svullnad runt ögonen

Allmänna symtom

  • Trötthet (orsakat av den konstanta reaktionen i kroppen)
  • Huvudvärk
  • Sömnbesvär (på grund av nästäppa och irritation)

Många personer med pollenallergi utvecklar också astma, eller så kan deras pollenallergi förvärra befintlig astma. Astmasymtom kan inkludera andfåddhet, hosta och pipande andning. Pollen kan orsaka inflammation i luftvägarna och därmed trigga en astmaattack.

Pollenallergi utlöses av exponering för pollen från träd, gräs eller ogräs. Varje typ av växt producerar pollen vid olika tider på året, vilket innebär att symtomen kan variera beroende på vilken säsong det är.

  • Trädpollen: Vanliga träd som orsakar allergiska reaktioner inkluderar björk, al och ek. Dessa träd släpper sitt pollen på våren.
  • Gräspollen: Gräs som timotej och rajgräs släpper sitt pollen under sommaren.
  • Ogräspollen: Ogräs som gråbo producerar pollen under sensommaren och hösten.

Pollenallergi kan också förvärras av andra faktorer, såsom luftföroreningar, cigarettrök och starka dofter, som irriterar slemhinnorna och gör dem mer mottagliga för pollenpartiklar.

Om du är allergisk mot något har din kropp utvecklat en överkänslighet mot det ämnet. Ibland kan immunsystemet ha svårt att skilja på vissa ämnen omkring oss, något som i sin tur kan leda till korsallergi. Korsallergier inträffar när kroppen reagerar på andra ämnen än det du faktiskt är allergisk mot eftersom de olika ämnena innehåller liknande allergener.

En vanlig form av korsallergi kallas för oralt allergisyndrom (OAS). Ungefär 90 procent av björkpollenallergiker drabbas av OAS och kan få besvär i munnen och svalget. Besvären brukar uppstå inom 15 minuter och går vanligtvis över av sig själv efter några minuter. OAS utvecklas ofta under senare delen av barndomen och i tonåren.

  • Om du är allergisk mot björkpollen kan du få symptom av: aprikos, hasselnöt, jordgubbar, kiwi (eller andra exotiska frukter), körsbär, mandel, morot, nötter, persika, plommon, potatis, päron, selleri, äpple. Vanligtvis är det endast några av ovan livsmedel som ger besvär.
  • Om du är allergisk mot gräs kan du få symptom av: bönor, gröna ärtor, linser.
  • Om du är allergisk mot gråbo kan du få symptom av: anis, fänkål, kamomill, koriander, kummin, malört, morot, paprika, persilja, selleri, senap, solrosfrö, tomat, vitlök.
  • Om du är allergisk mot malörtsambrosia kan du få symptom av: banan, melon, gurka, kiwi.
  • Om du är osäker på vilken typ av pollenallergi du lider av kan du vända dig till din vårdcentral och göra en utredning.

Det är inte bara pollenallergiker som kan få korsallergier, utan många andra allergener kan göra att du reagerar på olika typer av livsmedel.

  • Om du är allergisk mot latex kan du få symptom av: avokado, banan, jordnötter, kastanj, kiwi, körsbär, nektarin, plommon.
  • Om du är allergisk mot valnötter kan du få symptom av: pekannötter.
  • Om du är allergisk mot cashewnötter och pistagenötter kan du få symptom av: citrusfrukter.
  • Om du är allergisk mot komjölk kan du få symptom av: getmjölk.

Diagnos av pollenallergi börjar oftast med en genomgång av patientens symtom och medicinska historia. En läkare kan också rekommendera specifika tester för att bekräfta allergin.

  • Hudpricktest: Ett hudpricktest används för att testa olika allergener, inklusive pollen. Små mängder pollenextrakt placeras på huden och huden prickas lätt för att se om det uppstår en allergisk reaktion.
  • Blodprov (IgE-test): Ett blodprov kan mäta nivån av IgE-antikroppar i blodet mot specifika pollen. Detta test kan vara särskilt användbart för personer som inte kan genomgå ett hudtest.
  • Provokationstest: I vissa fall kan en läkare genomföra ett kontrollerat provokationstest där små mängder allergen exponeras för patienten under övervakning.

Det finns ingen bot för pollenallergi, men det finns många sätt att hantera och minska symtomen. Den viktigaste metoden är att minimera exponeringen för pollen, men det finns även flera medicinska och icke-medicinska behandlingar som kan lindra symtomen.

  • Håll koll på pollenprognoser: Många vädertjänster och appar erbjuder dagliga pollenprognoser. Undvik att gå ut under dagar med höga pollenhalter.
  • Använd solglasögon utomhus: Solglasögon kan hjälpa till att skydda ögonen från pollen.
  • Håll fönster stängda: Håll fönstren stängda under pollensäsongen, särskilt på blåsiga dagar.
  • Dusch och byt kläder: När du kommer in efter att ha varit utomhus kan du duscha och byta kläder för att bli av med pollenpartiklar som fastnat på huden och håret.
  • Antihistaminer: Dessa läkemedel minskar effekten av histamin och lindrar symtom som nysningar, rinnande näsa och kliande ögon.
  • Kortikosteroid nässpray: Dessa används för att minska inflammation i näsan och är särskilt effektiva för långvarig symptomkontroll.
  • Ögondroppar: Allergiögondroppar kan lindra klåda och rodnad i ögonen.
  • Immunterapi (allergivaccination): För personer med svåra symtom kan allergivaccination vara ett alternativ. Detta innebär att små mängder av allergenet injiceras över tid för att minska kroppens reaktion på pollen.

Pollenallergi och dess symtom kan vara kända under olika namn på olika språk:

Språk Pollenallergi Hösnuva
Svenska Pollenallergi Hösnuva
Engelska Pollen Allergy Hay Fever
Tyska Pollenallergie Heuschnupfen
Franska Allergie au pollen Rhume des foins
Spanska Alergia al polen Fiebre del heno

1. När är pollensäsongen som värst?
Pollensäsongen varierar beroende på växttyp, men generellt är våren värst för trädpollen, sommaren för gräspollen och sensommaren/hösten för ogräspollen.

2. Kan pollenallergi utvecklas i vuxen ålder?
Ja, även om allergin vanligtvis debuterar under barndomen kan den uppstå även i vuxen ålder.

3. Finns det ett botemedel mot pollenallergi?
Nej, det finns inget botemedel, men symtomen kan hanteras med mediciner och livsstilsförändringar.

4. Är det säkert att använda nässpray under lång tid?
Kortikosteroid nässpray är säkra att använda under lång tid om de används enligt anvisningarna, men avsvällande nässprayer bör inte användas i mer än några dagar i sträck.

  • Cirka 10-30% av världens befolkning lider av pollenallergi.
  • I Sverige drabbas ungefär 20% av pollenallergi, och antalet fall har ökat de senaste årtiondena.
  • Ungefär 80% av personer med astma har också pollenallergi.

Två av tre personer som är allergiska mot björkpollen har en eller flera korsallergier. Det innebär också att de är överkänsliga mot vissa ämnen i mat. Korsallergi beror på att det finns ämnen i viss mat som liknar de allergiframkallande ämnena i björkpollen.

Pollenallergi är en mycket vanlig allergi som kan påverka livskvaliteten, särskilt under säsonger med höga pollenhalter. Genom att förstå symtomen och utlösarna kan man vidta åtgärder för att minimera exponeringen och lindra symtomen. Med rätt behandling och anpassningar kan de flesta leva ett normalt liv trots pollenallergi.

  • Rådgör med en läkare för att få korrekt diagnos och behandlingsplan.
  • Följ pollenprognoser och anpassa aktiviteter för att minimera exponeringen.
  • Använd läkemedel som ordinerats av läkare och överväg immunterapi för långsiktig lindring.