Hem Fakta & Råd Faktablad Allergi mot Selleri
Allergi mot Selleri

Allergi mot Selleri

Allergi mot Selleri – Vad du behöver veta

Disclaimer: Informationen i denna artikel är allmän och ersätter inte medicinsk rådgivning. Kontakta sjukvården vid misstanke om allergi mot selleri eller andra födoämnen.

I denna artikel går vi igenom selleriallergi och dess symtom, orsaker till varför selleriallergi uppstår och hur du kan hantera tillståndet på bästa sätt. Du får även en överblick över typiska korsreaktioner (till exempel kopplade till stenfrukt allergi symptom) och vilka symtom som kännetecknar allvarlig allergi. Slutligen besvarar vi vanliga frågor såsom “Är selleri en grönsak?”, “Är det vanligt att vara allergisk mot selleri?” och “Kan man äta selleri som den är?”.

Allergi mot selleri uppstår när kroppens immunförsvar felaktigt identifierar proteiner i selleri som skadliga, vilket leder till en överreaktion som kan yttra sig på olika sätt. För många handlar det om milt obehag, men reaktionerna kan också bli allvarliga.

Vad är det i selleri som gör dig allergisk? Det är framförallt vissa specifika proteiner i växten som triggar igång immunförsvaret. Selleri (Apium graveolens) innehåller flera allergena komponenter, och det kan skilja sig åt om du äter stjälkselleri (även kallad blekselleri), rotselleri eller frön (som ofta används som krydda eller i sellerisalt). Vissa av dessa proteiner är värmekänsliga, vilket innebär att de kan brytas ner vid kokning, medan andra är värmestabila och behåller sin allergiframkallande effekt även efter tillagning.

Är selleri en grönsak? Ja, selleri är en grönsak ur familjen Apiaceae (också kallad flockblommiga växter). Den är nära släkt med exempelvis morot, persilja och palsternacka. Just denna växtfamilj kan ge korsreaktioner, vilket vi tittar mer på senare.

Allergi mot selleri kan uppstå när kroppens immunförsvar identifierar selleriproteiner som farliga allergen. När du äter (eller ibland vid hudkontakt med) selleri, reagerar immunsystemet genom att bilda så kallade IgE-antikroppar mot proteinerna i sellerin. Dessa antikroppar sätter igång en kaskad av immunreaktioner i kroppen där bland annat histamin frigörs. Det är histamin som orsakar många av de vanliga allergiska symtomen, exempelvis klåda, svullnad och nässelutslag.

Det finns flera riskfaktorer som kan göra det mer sannolikt att du utvecklar selleriallergi:

  1. Ärftlighet: Har du nära familjemedlemmar med födoämnesallergier (mot exempelvis jordnötter, nötter eller andra allergener), pollenallergi eller eksem, kan det öka risken.
  2. Pollenallergi: Selleriallergi är ofta förknippat med korsallergier, särskilt hos personer som är allergiska mot björk- eller gråbopollen.
  3. Andra matallergier: Är du redan allergisk mot liknande grönsaker eller örter (t.ex. morot, persilja), kan det finnas en ökad benägenhet för selleriallergi.

Vilka symtom kännetecknar allvarlig allergi? För att svara på det är det först bra att dela upp allergiska reaktioner i mildare symtom och allvarliga symtom.

  • Klåda i mun och svalg: Många upplever en kliande eller stickande känsla i munnen, tungan och/eller halsen när de äter rå selleri.
  • Hudreaktioner: Utslag, rodnad eller nässelutslag (urtikaria) kan uppstå, ibland runt munnen eller på händerna om du hanterat selleri.
  • Milda magbesvär: Vissa får lätt illamående, magont eller lös avföring vid intag av selleri.
  • Lätta andningsbesvär: I vissa fall nysningar, lätt nästäppa eller rinnsnuva.

Allvarliga reaktioner på selleri är inte lika vanliga men kan förekomma, särskilt hos personer med ökad känslighet och tidigare anafylaktiska reaktioner mot födoämnen. Dessa reaktioner kan vara livshotande och kräver snabb vård:

  • Andningssvårigheter: Hastig andnöd, astmaliknande symtom eller svullnad i svalg och luftvägar.
  • Kraftig svullnad i ansikte, läppar, tunga (angioödem) eller svullnad i strupen.
  • Kraftig yrsel eller blodtrycksfall.
  • Anafylaxi: En akut, generell och potentiellt livshotande reaktion där många organsystem drabbas. Symtomen kan vara hudreaktioner i kombination med blodtrycksfall och chockkänsla.

Vid misstanke om anafylaxi – ring 112 direkt och använd adrenalinpenna (om du har en förskriven).

Om du misstänker att du har allergi mot selleri symtom är det viktigt att söka professionell hjälp för att få diagnosen bekräftad.

  1. Sjukdomshistoria: Din läkare eller allergolog kommer först fråga om dina besvär, hur snabbt reaktionerna uppstår, hur ofta du upplevt dem och om det finns en koppling till specifika livsmedel.
  2. Klinisk bedömning: En allmän undersökning görs för att utesluta andra orsaker till symtomen, t.ex. infektioner eller magsjukdom.

För att säkerställa diagnos vid misstänkt selleriallergi finns några vanliga testmetoder:

  • Pricktest (hudtest): En droppe allergenextrakt från selleri appliceras på huden (oftast underarmen) och huden rispas försiktigt. Om huden reagerar med en röd, upphöjd kvaddel tyder det på IgE-medierad allergi.
  • Blodprov (IgE): Ett blodprov mäter nivån av specifika IgE-antikroppar mot selleri. Förhöjda nivåer indikerar sensibilisering, men behöver inte alltid motsvara hur allvarlig reaktionen blir.
  • Eliminationsdiet: Du kan få prova att helt avstå från selleri under en period, för att sedan återintroducera det under kontrollerade former och se om reaktioner uppstår.
  • Födoämnesprovokation: Ibland används ett oral provokationstest på sjukhus, särskilt om testerna inte är entydiga. Här får du äta ökande mängder selleri under medicinsk övervakning, för att se om en reaktion uppstår.

Att undvika selleri är oftast inte så svårt men kan innebära en utmaning i köket, särskilt om du är van att använda selleri som bas i soppor, grytor eller buljonger. Här är några tips för att göra matlagningen enklare och säkrare:

  • Ersättningsprodukter:
    • Rotselleri i soppor kan ibland ersättas med palsternacka, rättika eller kålrot.
    • I sallader kan gurka eller paprika ge en krispig konsistens som påminner om stjälkselleri.
  • Kryddblandningar: Kontrollera innehållsdeklarationer noga. Buljongtärningar och färdiga kryddmixer innehåller ofta selleriextrakt eller sellerisalt.
  • För fler sellerianpassade recept, besök vår receptsida: Där hittar du specialkomponerade måltider fria från selleri.

Checklista över vänliga/ovänliga ingredienser

  • Vänliga ingredienser (för dig som undviker selleri):

    • Lök, purjolök, vitlök, kålrot, palsternacka, andra rotfrukter.
    • Kryddörter som basilika, timjan, oregano (OBS! Kontrollera att de inte innehåller selleri som tillsats).

  • Ovänliga ingredienser:

    • Rotselleri, stjälkselleri (blekselleri), sellerifrön och sellerisalt (ofta malda frön/rot i kombination med salt).
    • Många buljonger och färdigsoppor, särskilt med beteckningar som “grönsaksfond” eller “örtsalt” – dessa kan innehålla dolda selleritillskott.

Att leva med selleriallergi kan kännas utmanande, men med rätt kunskap och beredskap kan du minimera risken för allergiska reaktioner och samtidigt äta gott och varierat.

  1. Läs innehållsförteckningar noga: I EU är selleri en av de allergener som måste deklareras tydligt på förpackningar. Var dock alltid uppmärksam på kryddmixer, buljong, färdigrätter och charkvaror.
  2. Planera veckomenyer: Om du vet vad du ska äta i förväg, minskar risken för oavsiktlig exponering. Undvik spontaninköp av färdigmat om du inte kan verifiera innehållet.
  3. Handlingslista: För säkra produkter kan du göra en checklista för varje livsmedelskategori (mejeriprodukter, bröd, konserver, såser etc.) och vilka märken du litar på.
  4. Prata med restaurangpersonalen: Var tydlig med din allergi när du äter ute. Fråga gärna om rätternas ingredienser, särskilt i soppor, såser och grytor.
  • Antihistaminer: Lindrar klåda, nässelutslag och milda symtom som rinnsnuva eller lätt hosta.
  • Kortison: Ges ofta i tablettform eller som injektion vid mer uttalad allergisk reaktion som inte lindras av antihistaminer.
  • Adrenalinpenna: Om du är i riskzonen för svåra reaktioner (anafylaxi) ska du ha en adrenalinpenna (ex. EpiPen, Jext) lätt tillgänglig. Be din läkare om detta om du upplevt tidigare kraftiga reaktioner mot selleri eller andra allergener.
  • Undvik onödig risk: Även små mängder selleripulver eller sellerisalt i en kryddblandning kan utlösa symtom hos känsliga individer.
  • Prata med din omgivning: Se till att familj, vänner och arbetskollegor vet att du inte kan äta selleri, och hur de ska agera om en reaktion skulle uppstå.
  • Var uppmärksam under pollensäsong: Selleriallergi hänger ibland ihop med korsallergier mot pollen. Har du kraftiga besvär under pollensäsong kan din reaktionströskel för vissa livsmedel vara lägre än vanligt.

Selleri hör till familjen flockblommiga växter, och en av de mer kända korsreaktionerna är med morot, som också kan orsaka liknande problem. Dessutom förekommer ofta korsallergier hos personer med björkpollenallergi eller gråbopollenallergi. Ibland kan följande symptom uppträda parallellt:

  • Stenfrukt allergi symptom: Personer med pollenallergi, särskilt björkpollen, kan uppleva klåda i mun och svalg av stenfrukter som persika, körsbär eller nektarin. Detta kan ibland överlappa med sellerireaktioner om man också har korsallergi mot grönsaker i samma familj.
  • Morotsallergi: Eftersom morot och selleri tillhör samma växtfamilj, är det vanligt att individer med selleriallergi även reagerar på morotsprotein, framförallt om allergin är kopplad till gråbopollen (s.k. selleri-morot-gråbo-syndrom).
  • Pollenrelaterade reaktioner: Rå frukt och grönt kan ge oral allergisyndrom (OAS). Värmebehandlade grönsaker eller frukter kan ibland tolereras bättre, men det är inte alltid fallet med selleri, då vissa av sellerins allergener klarar upphettning.
  • Förekomst: Även om selleriallergi kanske inte är lika känd som jordnötsallergi eller mjölkproteinallergi, är den en av de vanligaste matallergierna i delar av Europa.
  • Korsallergier: Upp till 30–40 % av vuxna med björkpollenallergi kan uppleva oral allergisyndrom när de äter rå selleri eller stenfrukter.
  • Annan forskning: Studier inom allergologi visar att en signifikant andel av de som är allergiska mot björk- eller gråbopollen också kan få reaktioner mot andra flockblommiga växter (morot, persilja), vilket gör att är det vanligt att vara allergisk mot selleri blir mer förekommande i dessa grupper.

(Referenser längst ned i artikeln.)

Svar: Det är relativt vanligt i Europa, framförallt hos personer som redan har pollenallergi, särskilt mot björk eller gråbo. I befolkningsgrupper utan någon form av pollenallergi är selleriallergi mindre vanlig, men den kan ändå förekomma.

Svar: Det handlar om specifika proteiner i sellerin som immunförsvaret tolkar som skadliga. Dessa proteiner kan likna andra allergener i exempelvis björkpollen, vilket skapar korsreaktioner hos pollenallergiker.

Svar: Ja, selleri är en grönsak i familjen flockblommiga växter. Vi äter olika delar av sellerin: stjälkselleri (blekselleri) och rotselleri (knölselleri). Även fröna används som krydda.

Svar: Är du inte allergisk går det bra att äta rå selleri. Den är då krispig och rik på fibrer. Men om du har allergi mot selleri eller är osäker, bör du undvika den helt eller rådfråga en läkare först. För vissa allergiker kan upphettning mildra proteinet, men det gäller inte alla typer av selleriallergi.

Vanliga myter om allergi mot selleri – och vad forskningen säger

Här bemöter vi några vanliga missuppfattningar:

  • Myt 1: “Man kan vänja kroppen om man äter lite av allergenet varje dag.”
    Fakta: Att utsätta sig för allergenet på eget bevåg kan vara riskabelt. Även om det finns behandlingar som oral immunterapi för vissa allergier (exempelvis jordnöt), utförs dessa enbart under strikt medicinsk kontroll. Att “vänja” kroppen på egen hand är inte säkert, då reaktionerna kan bli mer allvarliga över tid.

  • Myt 2: “Selleriallergi ger bara milda symptom.”
    Fakta: Vissa får milda symtom, men inte alla. Selleriallergi kan leda till allvarliga reaktioner som anafylaxi, särskilt i kombination med fysisk ansträngning eller om man har underliggande gråboallergi. Ta alltid allergiska symtom på allvar.

  • Myt 3: “Stenfrukt allergi symptom har inget med selleri att göra.”
    Fakta: Stenfrukter (persikor, nektariner, plommon m.fl.) och selleri kan ha liknande allergena proteinstrukturer, framförallt hos björkpollenallergiker. Man kan alltså reagera på båda, även om det inte alltid är på exakt samma sätt.

  • Myt 4: “Allergi mot selleri kan botas helt genom att bara undvika det i några månader.”
    Fakta: Att undvika allergenet är centralt för att slippa symtom, men det botar inte själva allergin. Bättre hantering och en minskad risk för reaktioner är däremot fullt möjligt, speciellt om du har en tydlig strategi för hur du undviker selleri och använder rätt mediciner vid behov.

Allergi mot selleri är en födoämnesallergi där immunförsvaret överreagerar på proteiner i sellerin. Den förekommer ofta hos personer med björk- eller gråbopollenallergi, men kan även dyka upp hos individer utan annan känd allergi. Symtomen varierar från lindriga, som klåda i munnen, till potentiellt allvarliga, som andningssvårigheter och anafylaxi.

För att diagnostisera allergi selleri symtom kan läkare och allergologer använda sig av hudtest (pricktest), blodprover och ibland eliminationsdieter. Hanteringen består i att strikt undvika selleri och ha rätt mediciner till hands. Lindriga reaktioner kan oftast dämpas med antihistaminer, medan svårare fall kräver akutbehandling med adrenalinpenna.

För personer med korsreaktioner (t.ex. stenfrukter, morötter) är det bra att vara särskilt observant under pollensäsong. Genom att läsa innehållsförteckningar, fråga på restauranger och ersätta selleri med andra livsmedel i köket kan du leva ett fullgott liv trots allergin.

  1. 1177 Vårdguiden – Matallergi
  2. Livsmedelsverket – Selleri
  3. Astma- och Allergiförbundet – Fakta om födoämnesallergi
  4. Ringborg, A. et al. (2020). Cross-reactivity in pollen-food allergy. Journal of Allergy and Clinical Immunology.
  5. Allergy UK – Celery Allergy En guide på engelska
    Celery-Allergy

Annons