Xantangummi (E415) är en vanlig tillsats i bland annat glutenfritt bröd, bakverk och färdigmat. Nu visar en ny studie att ett långvarigt intag kan orsaka inflammation och förändringar i tarmfloran hos råttor. Forskarna efterlyser fler studier för att undersöka om liknande effekter kan uppstå hos människor.

Xantangummi används flitigt inom livsmedelsindustrin för att göra produkter tjockare, stabilare och ge dem en bättre konsistens. Ämnet är särskilt användbart i glutenfria livsmedel, där det kan ersätta en del av glutenets sammanhållande egenskaper.

Men hur påverkas egentligen tarmen av att regelbundet äta produkter som innehåller xantangummi?

Den frågan har forskare vid Universidade Federal de São Paulo i Brasilien undersökt. Resultaten publicerades i den vetenskapliga tidskriften PLOS One den 15 april 2026 och uppmärksammades senare av bland andra konsumentorganisationen Äkta vara.

I studien undersökte forskarna 32 råttor som delades in i fyra grupper. En grupp fick vanlig kost utan tillsatt xantangummi, medan de övriga fick olika mängder av tillsatsen under tio veckor.

Doserna valdes för att efterlikna olika konsumtionsmönster hos människor, från ett förhållandevis högt intag via glutenfria livsmedel till användning av förtjockningsmedel vid sväljsvårigheter.

När forskarna analyserade råttornas tarmar upptäckte de flera förändringar:

  • Ökad inflammation: Råttor som fått xantangummi uppvisade fler inflammationsrelaterade förändringar i tjocktarmen. De tydligaste vävnadsförändringarna sågs vid medelhöga och höga doser.
  • Förändrad tarmbarriär: Forskarna såg ökade nivåer av proteinet Claudin-2, som har samband med tarmväggens genomsläpplighet.
  • Påverkad tarmflora: Vid den högsta dosen förändrades förekomsten av vissa bakteriegrupper, även om den övergripande bakteriediversiteten förblev relativt oförändrad.

Resultaten tyder på att ett regelbundet intag av xantangummi kan påverka miljön i tjocktarmen hos råttor. Däremot undersöktes inte om tillsatsen orsakar sjukdom hos människor.

Ett av de mer intressanta fynden handlar om tarmens barriärfunktion.

Tarmväggen fungerar som en skyddande gräns mellan tarminnehållet och resten av kroppen. Den ska släppa igenom näringsämnen samtidigt som den begränsar passage av exempelvis oönskade mikroorganismer.

Forskarna upptäckte förhöjda nivåer av Claudin-2, ett protein som är delaktigt i förbindelserna mellan tarmens celler. Förändringar i detta protein har tidigare kopplats till ökad genomsläpplighet i tarmen och förekommer bland annat vid inflammatoriska tarmsjukdomar.

Det är dock viktigt att skilja mellan förändrade proteinmarkörer och en direkt uppmätt försämring av tarmbarriären. Studien ger stöd för att barriärfunktionen kan påverkas, men visar inte att skadliga ämnen faktiskt passerade ut från tarmen.

Xantangummi är särskilt vanligt i glutenfri bakning. Eftersom gluten bidrar till elasticitet och struktur i vanligt bröd behöver tillverkare ofta använda andra ingredienser för att uppnå liknande egenskaper.

Xantangummi kan hjälpa glutenfri deg att hålla ihop och ge färdiga bakverk en bättre konsistens. Det förekommer därför i allt från glutenfria bröd och kakor till vissa mjölblandningar.

För personer med celiaki, som behöver undvika gluten hela livet, kan sådana produkter utgöra en återkommande del av kosten.

Den nya forskningen väcker därför frågor om hur ett regelbundet intag av tillsatsen påverkar tarmen på längre sikt.

Samtidigt finns det inga belägg från den aktuella studien för att xantangummi förvärrar celiaki eller orsakar tarmskador hos människor. Studien undersökte friska råttor, inte personer med celiaki, och resultaten kan inte direkt överföras till människor.

Xantangummi innehåller inte i sig gluten och är inte samma sak som de glutenproteiner som utlöser den autoimmuna reaktionen vid celiaki.

Xantangummi, med E-numret E415, är godkänt som livsmedelstillsats inom EU.

Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, gjorde 2017 en omfattande utvärdering och bedömde att det inte fanns några säkerhetsproblem vid de användningsområden och intagsnivåer som då hade rapporterats.

EFSA har även gjort en kompletterande bedömning 2023, bland annat av användningen i livsmedel för spädbarn med särskilda medicinska behov.

Den nya djurstudien innebär alltså inte att xantangummi har bedömts som farligt för människor eller att tidigare säkerhetsbedömningar automatiskt är ogiltiga.

Däremot tillför den resultat som kan vara värdefulla vid framtida undersökningar av långvarig konsumtion.

Forskarna bakom studien betonar att resultaten inte ska tolkas som att all konsumtion av xantangummi är skadlig.

Det finns en viktig skillnad mellan att ibland äta ett livsmedel med en liten mängd tillsats och att dagligen få i sig större mängder under lång tid.

Det saknas fortfarande tillräckligt med forskning på människor för att avgöra om de förändringar som observerades hos råttorna även uppstår vid vanliga kostvanor.

För den som äter glutenfritt kan det ändå vara klokt att tänka på variationen i kosten. Naturligt glutenfria livsmedel som potatis, ris, quinoa, grönsaker och baljväxter kan komplettera glutenfria specialprodukter.

Det finns däremot ingen anledning att sluta äta glutenfritt bröd eller andra produkter enbart på grund av den här studien.

Personer som använder förtjockningsmedel av medicinska skäl, exempelvis vid sväljsvårigheter, bör inte ändra sin behandling utan att rådgöra med vårdpersonal.

Studien bidrar till en växande forskningsdiskussion om hur olika livsmedelstillsatser kan påverka tarmfloran, immunförsvaret och tarmens barriärfunktion.

Det som gör resultaten särskilt intressanta är att forskarna såg biologiska förändringar även vid den lägsta testade dosen, även om de tydligaste inflammationsförändringarna förekom vid högre doser.

Samtidigt var studien relativt liten och genomfördes enbart på råttor. Det återstår att undersöka vilka effekter xantangummi kan ha vid olika intagsnivåer hos människor.

För personer med celiaki och andra som regelbundet använder glutenfria specialprodukter är forskningen värd att följa, men i dagsläget ger den inte stöd för några generella förändringar av kostråden.

Annons