Hem Fakta & Råd Faktablad Om Vetestärkelse och Veteallergi
Om Vetestärkelse och Veteallergi

Om Vetestärkelse och Veteallergi

Annons

Vetestärkelse och Veteallergi – Vad du behöver veta

Disclaimer: Informationen i denna artikel är allmän och ersätter inte medicinsk rådgivning. Kontakta sjukvården vid misstanke om veteallergi eller andra allergiska reaktioner.

Veteallergi uppstår när immunförsvaret överreagerar på proteiner i vete, även kallat veteprotein allergi. Detta kan drabba både barn och vuxna, även om det är vanligare i ung ålder. Samtidigt kan vissa utveckla veteallergi i vuxen ålder, vilket ofta leder till frågan: Hur vet man om man har veteallergi?

Vetestärkelse är en specifik kolhydrat som utvinns ur vete. Den innehåller huvudsakligen stärkelse, men kan även ha spår av gluten och veteproteiner. Det gör att många undrar: “Är vetestärkelse ett allergen?” och “Kan veteallergiker äta vetestärkelse?” Svaret beror på hur känslig man är. En del tål inte ens glutenfri vetestärkelse med mycket låga nivåer av gluten, medan andra klarar den bra.

I samband med glutenintolerans (celiaki) finns också frågan: “Hur mycket gluten i vetestärkelse?” I strikt mening kan ren vetestärkelse ha en låg glutenhalt (under 20 ppm) och får då märkas som glutenfri. Men den som är allergisk mot veteprotein kan ändå reagera på minimala mängder. Därför gäller det att läsa innehållsförteckningar noggrant.

Vid veteallergi bildar immunförsvaret IgE-antikroppar mot specifika veteproteiner. När du får i dig dessa proteiner, till exempel via bröd, pasta eller produkter som innehåller vetestärkelse, släpper kroppens immunceller ut histamin och andra signalsubstanser. Det kan ge en rad symtom som hudreaktioner, mag-tarmbesvär eller andningsproblem.

Riskfaktorer kan vara:

  • Ärftlighet: Om föräldrar har allergier ökar risken att barnet också får dem.
  • Övriga allergier: Personer med pollen- eller nötallergi kan ha korsreaktioner mot vete.
  • Ålder: Veteallergi är vanligare hos småbarn, men veteallergi i vuxen ålder finns också.
  • Immunologiska faktorer: Många gångers exponering mot veteprotein kan gradvis sensibilisera kroppen.
  • Klåda i munnen, läpparna eller halsen
  • Nässelutslag eller eksemförvärring
  • Magont, illamående eller diarré
  • Rinnande näsa och nysningar
  • Lindriga andningsbesvär
  • Svår andnöd eller astmabesvär
  • Kraftigt blodtrycksfall
  • Svullnad i svalg och tunga
  • Anafylaxi – ett akut, livshotande tillstånd

Vid anafylaxi är snabb vård avgörande. Här spelar akut medicinering med adrenalinpenna en avgörande roll. Får du eller någon annan kraftiga reaktioner efter att ha ätit vete, ring alltid 112.

Ett typiskt läkarbesök börjar med en diskussion om dina symtom, kostvanor och eventuella reaktioner på vete. Läkaren kartlägger när besvären uppstår och om de förvärras i samband med olika livsmedel. Ibland kan man misstänka celiaki istället, vilket är en annan diagnos (en autoimmun sjukdom mot gluten).

  1. Pricktest: Läkaren eller sköterskan applicerar små droppar veteextrakt på huden och rispar lätt. Blir det en rodnad eller en “kulle” tyder det på antikroppsreaktion.
  2. Blodprov: Mätning av specifika IgE-antikroppar mot veteprotein.
  3. Eliminationsdiet: Man avstår från alla veteprodukter under en period för att se om symtomen försvinner.
  4. Provokation: Under kontrollerade former får man återintroducera vete för att se om symtomen kommer tillbaka.

Har du misstanke om andra kombinationer, exempelvis majs- eller risallergi, kan motsvarande test utföras. Det är viktigt för att utesluta andra källor till reaktionerna, och även klargöra kan man vara allergisk mot stärkelse? Oftast är det veteproteinet, inte själva stärkelsen, som är boven.

För veteallergi-anpassade recept, besök gärna vår receptsida. Där hittar du vetefria alternativ till vardagsmat och bakning.

Ersättningsprodukter:

  • Byt ut vetemjöl mot majsmjöl, rismjöl eller bovetemjöl.
  • Använd potatisstärkelse eller majsstärkelse i stället för vetestärkelse (när du reder såser eller bakar).
  • Glutenfritt (veteproteinfritt) bröd och pasta finns i de flesta matbutiker.

Checklista – Vänliga/ovänliga ingredienser:

  • Vänliga: Majs, ris, potatis, bovete, hirs, quinoa
  • Ovänliga: Vetemjöl, dinkel (spelt), råg, korn och alla former av traditionell pasta
  • Var försiktig med: “Glutenfria” produkter som innehåller vetestärkelse – läs alltid noga om produkten är helt fri från veteprotein. Ex glutenfria mjölmixer.

Exempel på snabb receptidé:

  • Vänlig pannkaka: Använd en glutenfri mjölmix baserad på majs och ris istället för vetemjöl. Tillsätt valfri mjölk (eller havremjölk) och stek i lite matfett. Toppa med sylt eller färska bär.
  • Läs innehållsförteckningar: Leta efter nyckelord som “vete”, “vetestärkelse” eller “gluten”.
  • Handlingslista: Håll koll på säkra basvaror som majs-, ris- och sojaprodukter.
  • Planera veckomenyer: Genom att redan i förväg bestämma recept och måltider minskar risken för oavsiktlig exponering.
  • Antihistaminer: Lindrar nässelutslag, klåda och milda allergiska reaktioner.
  • Kortison: Kan dämpa inflammation vid svårare reaktioner.
  • Adrenalinpenna: Vid risk för anafylaxi. Viktigt att alltid ha den lättillgänglig.
  • Var uppmärksam när du äter ute. Fråga alltid om maten innehåller vete eller vetestärkelse.
  • Informera nära vänner och familj, liksom personal på skola eller förskola, så de vet hur de ska agera om du får en reaktion.
  • Överväg kostrådgivning med dietist för att få i dig rätt näring utan vete.
  • Spannmål: Råg, korn, havre (kan innehålla spår av vete).
  • Gluten: Även om veteallergi inte är samma sak som glutenintolerans, kan vissa proteindelar överlappa.
  • Korsreaktion: Vissa personer med gräspollenallergi kan också reagera på vete, då liknande proteiner finns i pollen och spannmål.
  • I Sverige uppskattas att färre än 1% av befolkningen lider av veteallergi, medan ca 1–3% har celiaki (glutenintolerans).
  • Vete allergi symptom är vanligare bland småbarn, men veteallergi i vuxen ålder förekommer också.
  • Forskning pågår om oral immunterapi för veteallergiker, där små doser av veteprotein kan ges kontrollerat för att öka toleransen.

(Källa: Astma- och Allergiförbundet, Livsmedelsverket, Svenska Celiakiförbundet)

Fråga 1: Hur mycket gluten är det i vetestärkelse?
Svar: Det beror på hur väl stärkelsen renats. Finns det en glutenfri märkning brukar det vara under 20 ppm, men för en veteallergiker kan även små mängder orsaka reaktioner.

Fråga 2: Kan man vara allergisk mot stärkelse i sig?
Svar: Äkta “stärkelseallergi” är mycket ovanligt. Oftast reagerar man på proteinerna i till exempel vete, potatis eller majs, inte på själva stärkelsen.

Fråga 3: Kan veteallergiker äta vetestärkelse?
Svar: Generellt nej. Även spår av veteprotein kan utlösa en allergisk reaktion. Dock kan enstaka personer tåla glutenfri vetestärkelse. Kontakta läkare för rådgivning.

Fråga 4: Hur vet man om man har veteallergi?
Svar: Du märker ofta akuta reaktioner som utslag, andningssvårigheter eller magbesvär. Ta kontakt med läkare för allergitest (pricktest, blodprov) och eventuell eliminationsdiet.

Vanliga myter om veteallergi – och vad forskningen säger

Myt 1: “Man kan vänja kroppen om man äter lite av allergenet varje dag.”
Fakta: Försök inte behandla dig själv genom att gradvis öka intaget. Fel hantering kan leda till allvarliga reaktioner. Klinisk tillvänjning (oral immunterapi) sker under strikt medicinsk övervakning.

Myt 2: “Veteallergi och celiaki är samma sak.”
Fakta: De är två olika tillstånd. Celiaki är en autoimmun sjukdom riktad mot gluten, medan veteallergi är en IgE-medierad reaktion på veteprotein. Symtomen kan överlappa men orsakerna skiljer sig.

  • Veteallergi beror på överkänslighet mot proteiner i vete, vilket kan ge omedelbara och ibland allvarliga allergiska reaktioner.
  • Vetestärkelse gluten eller “Hur mycket gluten i vetestärkelse?” är viktiga frågor, speciellt för både celiaki- och veteallergiker. Ibland kallas den glutenfri, men rester av veteprotein kan ändå finnas.
  • Diagnosen ställs oftast via allergitest, samt eliminerings- och provokationsdiet.
  • Behandlingen innebär att undvika vete i kosten. För vissa behövs akutmedicin som adrenalinpenna.
  • Läs innehållsförteckningar noggrant. Vid osäkerhet – kontakta alltid sjukvården eller en dietist för individuell rådgivning.

Annons