Kopplingen mellan autism och tarm är inte längre ”tokig”

#Kopplingen mellan autism och tarm är inte längre ”tokig”

Rochellys Diaz Heijtz kartlägger ”den andra hjärnan”.

Bakterierna som bor i vår mage och tarm påverkar hur hjärnan formas, och barn med adhd eller autism har oftare brist på de nyttigaste bakteriestammarna. Men vad ligger bakom detta – och går det att hjälpa dem genom att stärka tarmfloran?

#Föräldrarnas första misstanke

Många föräldrar till barn med autism lade tidigt märke till återkommande magproblem – allt från förstoppning och diarré till illamående. Kunde det finnas en länk mellan dessa besvär och diagnosen?

För drygt två decennier sedan, när Rochellys Diaz Heijtz arbetade vid neuropediatriska enheten på Astrid Lindgrens barnsjukhus, betraktades en sådan idé närmast som orimlig.

”Det lät helt galet”, minns hon.

#Från gener till mikrobiom

Dåtidens konsensus bland forskare var att autism nästan uteslutande var genetisk. Diaz Heijtz ifrågasatte om det verkligen var en slump att så många autistiska barn hade magbesvär. I dag pekar nya studier på att arvets betydelse samsas med miljön – där mikrobiomet blivit en huvudkandidat.

– Vi ser numera hur genetiska och miljömässiga faktorer växelverkar, säger Diaz Heijtz, numera docent i neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

#”Den andra hjärnan”

Mag-tarmsystemet kallas ibland för kroppens andra hjärna: ett nätverk av neuroner och synapser kommunicerar snabbt med hjärnan via vagusnerven. Samtidigt bildar tarmbakterier metaboliter som påverkar immunförsvar och nervsystem, och producerar signalsubstanser som dopamin, serotonin och GABA.

I experiment på möss fann Diaz Heijtz att fragment från vissa bakterier tog sig in i hjärnceller och påverkade djurens beteende.

– Redan tidigt såg vi ändrat socialt beteende och andra drag som påminner om neuropsykiatriska tillstånd, berättar hon.

#De första tre åren är kritiska

Modern forskning visar att fostret är bakteriefritt; mikrobiomet etableras vid födseln och utvecklas som mest under barnets tre första år – samma period som hjärnans kopplingar bildas och omformas.

– Om tarmen verkligen ”pratar” med hjärnan är den här tidsramen förmodligen avgörande, säger Diaz Heijtz.

#Studie: annorlunda flora tidigt

I en svensk studie där 35 barn följdes från fem till 36 månaders ålder fann forskarna tidiga avvikelser i mikrobiomet hos dem som senare fick adhd eller autism. Avföringsprover analyserades och barnen genomgick kognitiva och motoriska tester. Ju äldre de blev, desto tydligare syntes skillnaderna.

Barn med hög ärftlig risk saknade en del fördelaktiga bakterier och hade fler mindre gynnsamma. Sambandet stärktes av en större kohortstudie där 16 000 svenska barn följdes: en ”fattigare” tarmflora vid ett års ålder och återkommande antibiotikakurer ökade risken för neuropsykiatriska diagnoser.

#Antibiotika som riskfaktor

Registerdata från Finland och Sverige pekar mot att antibiotikabehandling under graviditet eller tidiga barndomsår kan höja sannolikheten för adhd – och i vissa studier även autism. Laboratorieförsök på möss bekräftar att låga antibiotikadoser kan rubba tarmfloran och ändra socialt samt känslomässigt beteende.

– Små störningar tidigt kan få långtgående effekter, säger Diaz Heijtz.

#Kan probiotika hjälpa?

Idén att fylla på med ”snälla” bakterier väcker hopp men evidensen är ännu tunn. I en finländsk studie fick spädbarn probiotika de sex första månaderna; ingen av dem hade adhd/autism vid 13 års ålder, jämfört med 17 procent i kontrollgruppen.

Meta­analyser antyder måttliga förbättringar av social förmåga hos barn med autism och viss lindring av adhd-relaterad irritabilitet, men resultaten är splittrade och studierna små.

Catharina Lavebratt vid KI ledde en studie där 182 svenska deltagare med adhd fick probiotika eller placebo i nio veckor. Autistiska drag minskade hos barnen, medan vuxna rapporterade bättre känsloreglering. En större europeisk studie gav liknande signaler, men forskarna efterlyser fler och större försök.

#Tarmen är komplex – fler svar behövs

Professor Sven Bölte påpekar att sambandet mellan tarmen och hjärnan numera accepteras, men att själva mikrobiomet är ”troligen ännu mer komplext än hjärnan”. Han anser att klinisk användning av probiotika fortfarande saknar solid grund.

#Blicken riktas mot graviditeten

Diaz Heijtz samarbetar nu med forskare i Israel och vid Yale för att undersöka hur moderns mikrobiom under graviditeten formar fostrets hjärna. Hon tror på kombinerade insatser – till exempel att minska onödig antibiotika, identifiera kritiska utvecklingsfönster och hitta rätt bakteriestammar.

#Fotnot om tidigare version

En tidigare version av artikeln angav att modern överför bakterier via navelsträngen. Det är i stället bakteriernas metaboliter som passerar placentan, inte själva bakterierna.

#Så kan mikrobiomet påverka hjärnan

• Direkt nervsignalering: vissa bakterier aktiverar vagusnerven.
• Metaboliter: kortkedjiga fettsyror och vitaminer kan stärka tarmbarriären och hjärnans signalsystem.
• Immunreglering: en dysbios kan trigga inflammation som påverkar neuron.

Obalanser i floran kan leda till ”läckande tarm”, där skadliga ämnen tar sig ut i kroppen.

#Varför just social förmåga?

Djurstudier tyder på att vissa probiotika­stammar höjer oxytocin­produktionen via vagusnerven. Oxytocin driver dopamin­systemet som är centralt för social belöning, vilket kan förklara de observerade effekterna på sociala beteenden.

#Källor (urval)

• Zuffa et al., Translational Psychiatry (2023)
• Arteaga-Henríquez et al., Brain, Behavior, and Immunity (2024)